Hoppa till innehållet

Lydia Molander

Från Wikipedia
Lydia Molander
Lydia Wessler, elev vid Kungliga Operan 1872
Lydia Wessler, elev vid Kungliga Operan 1872
FöddLydia Sofia Katarina Wessler
22 december 1851
Gävle, Sverige Sverige
Död13 december 1929
Matteus församling, Stockholm
Aktiva år1873–1922
MakeHarald Molander
(1888–1900; hans död)
BarnGustaf Molander
Olof Molander

Lydia Sofia Katarina Molander, född Wessler den 22 december 1851 i Gävle, död 13 december 1929 i Matteus församling, Stockholm,[1][2] var en svensk skådespelerska, som tillbringade merparten av sin scenkarriär i Finland.

Molander tillhörde 1869–1872 Kungliga Musikaliska Akademien, och utbildades vidare i sång av Fredrika Stenhammar. Hon anställdes 1873 vid Kungliga Teatern, där hon gjorde några mindre sångpartier och roller innan hon 1874 anställdes vid Svenska teatern i Helsingfors, där hon stannade till 1894.[3][4] Från 1901 var hon vid Svenska teatern i Stockholm.[4] Hon lämnade scenen 1922.[5]

Hon var en mångsidig skådespelerska som rörde sig inom såväl opera och operett som drama och komedi. Hon ansågs ha ”en särdeles vacker och välskolad sångröst samt ett älskligt, intagande yttre”.

Bland hennes roller syns Susanna och Cherubin i Wolfgang Amadeus Mozarts Figaros bröllop, Desdemona i William Shakespeares Othello, Eline i Henrik Ibsens Fru Inger till Östråt, Martha i Johann Wolfgang von Goethes Faust, Élmire i Molières Tartuffe och Nitouche i Florimond Hervés Lilla Helgonet.[3]

Hon var från 1888 gift med författaren och teaterregissören Harald Molander, och mor till regissörerna och skådespelarna Gustaf (född 1888) och Olof Molander (född 1892). Makarna Molander är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

Roller (urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1889 Maria Den ondes besegrare
Thomas Overskou
Svenska teatern, Helsingfors[7]
1901 Godsägarinnan Midsommareld
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[8]
1905 Hovdamen Livets dal
Max Dreyer
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[9]
1906 Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves
Svenska teatern, Stockholm[10]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[11]
Småborgare
Maksim Gorkij
Svenska teatern, Stockholm[12]
1907 Henrik IV
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[13]
Kronbruden
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[14]
1908 Miss Ramsden Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[15]
1909 Lady Sellenger Mrs Dot
W. Somerset Maugham
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[16]
Ett storstadshem
Christopher Boeck
Oscarsteatern/
Turné[17]
Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[18]
1911 Fröken Neubrunn Wallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[19]
Kärlekens ögon
Johan Bojer
Svenska teatern, Stockholm[20]
Buvreusen Gardesofficeren
Ferenc Molnár
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[21]
1912 De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[22]
1914 Tant Röper Kompanjonen
Adolph L'Arronge
Knut Nyblom Vasateatern[23]
Prinsens moder Svanevit
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[24]
1915 Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[25]
1916 Fru Rüder Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[26]
1917 Hedvig Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern, Stockholm)[27]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Biografiskt lexikon (SBL). Band 25 Malmros – Munck af Rosenschöld”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16999&refid=17017. Läst 25 juni 2011. 
  3. ^ [a b] Lördagsqvällens jul- och teater-kalender, första årgången. Helsingfors. 1891. sid. 8–9. http://sv.wikisource.org/wiki/Teaterportr%C3%A4tter .
  4. ^ [a b] Molander, Johan Harald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913).
  5. ^ Molander, J. Harald i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925).
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-01-31. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-13/13429A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  15. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 124.
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-02-23/13944A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  17. ^ A. B-s (16 maj 1909). ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1909-05-16/8. Läst 7 februari 2017. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-25/14213/6. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-18/14618/6. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 15 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-15/14703/8. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  24. ^ ”Svanehvit”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7010&pos=452. Läst 23 mars 2024. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024. 
  26. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  27. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  • Glimtar från förr – axplock ur Gävles historia, utgiven 2007 av Jan G. Ljungström.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]